Jag tänkte dra igenom detta mer lite mer noggrant. Jag jobbade intervjudagen fram till klockan 15.00, jag höftar på att jag behöver cirka 1,5 timmar på mig ifall jag ska ta mig till någonting i Uppsala så jag och Paulina bestämde att vi skulle träffas 16.30 på Café Linné. Kläder för intervjun tog jag med mig till jobbet. Jag skulle ta bussen 15.20 cirkus från Enköping station. Bussen var sen men vad gör det tänkte jag? Jag skulle vara framme i Uppsala 16.11 så gott om tid hade jag ju på mig. Jo tjena! Jag somnade på bussen (en mysig vana) och vaknade upp närmare Uppsala, tog fram mobilen (som förövrigt hade as lite batteri...) och kollade på klockan. Då var klockan sisådär 16.15 och det var INTE lugnt. En lugn panik inråder.. Ett organiserat kaous.. En storm i lugnet.. Osv osv osv. Ja vad skulle jag göra?
Fram till Klostergatan kom jag cirka 16.27. Jag gick som stormen till Café Linné och gick och tänkte på vad för intryck jag egentligen gjorde om jag kom sent? Jag visste ju inte hur Paulina var eller hur gammal eller hur noggrann eller hur petig hon skulle vara. När jag kom fram visste jag inte riktig vilket café jag skulle in på då det är två så otroligt snarlika. Jag kollar åt sidan och ser en tjej som ser ut att vara ungefär lika tveksam. Detta är då Paulina! Inga ursäkter behövdes (kanske gör att klockan ar typ 16.31 men ändå...). Vi satt oss lite avsides på övervåningen på ett av caféerna med lite dricka och där och då började vi intervjun. Hon frågade mig lite frågor. Jag visste att en del skulle vara på engelska, i mitt fall gällde det en fråga "vad för sorts barnerfarenhet har du?". Resten av frågorna var även de liknande de jag precis svarat på några gånger. Någon gång blivit fälld för något? Familj och relation till de osv.. Det gick rätt fort. Sedan tog hon fram sin dator och i ett word-dokument fick man svara på 260 sand/falskt frågor. Dessa var väldigt intressanta.. Haha! En del var där av en anledning. Man fick ett litet mått på hur flexibel man skulle vara med lite "jag skulle kunna tänka mig att jobba med..."-frågor. Även typ ledarrolls-relaterade frågor och många "jag gillar att tala framför folk"-frågor. Den sistnämnda kom seriöst typ sju gånger men i olika format. Sen var det vissa frågor som kunde verka irrelevanta. "Jag gillar att dansa" typ... Sen var det också svåra frågor. "Även om jag vet att jag har rätt kan jag ge mig för att undvika bråk", helt en tolkningsfråga. Vi satt hela tiden under intervjun och pratade om hennes år då hon själv faktiskt var nyhemkommen. Det var otroligt kul att höra och hon verkade ha haft ett utmärkt år själv!
Tiden gick, efter ett tag frågade Paulina mig hur mycket klockan var och jag hade själv ingen aning. 20.16 visade hennes iPhone. Vi hade pratat i 3 timmar och 45 min! Jag hade ju planerat in blodgivning, men så blev det ju inte! Vi gick med varann till station där vi sa hejdå.
En otroligt mysig intervju. Nervös var jag inte heller utan det var bara mysigt. Gillart så stenhårt! Tackar Paulina för det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar